Dag 6 - Orientation week

Idag startade Orientation week, vilket innebär att jag försöker göra allt jag kan för att bekanta mig med campus. Det är stort och det finns fåglar, stora fåglar. Jag har blivit varnad för att de fåglarna som är vita, svarta och har en stor lång näbb är luriga och inte skäms, dessa fåglar kan sno min smörgås från min hand eller dricka ur min läsk om jag inte håller en strikt uppsyn. Nu vet jag också att det inte finns krokodiler i sjön utanför, känns bra och säkert.

Min tid i Brisbane, "Brissy", har varit omtumlande. Under de första dagarna bodde jag på City Backpacker Hostel. Delade rum med 14 tjejer från England, Skottland, Wales och Nordirland. Hela UK representing. Bodde i det s.k. partyrummet. Skulle beskriva det som kallt, fuktigt, en touch av grönt mögel, icke fungerande wi-fi, stökigt, högljutt osv. Så fick hela hostel upplevelsen. 

Det var dock inte hostel grejen som var omtumlande, utan den var mest vad den var och det gick bra när jag väl fått lite sömn och mat i magen efter flygresan. 

Jag vet inte om det är något de flesta går igenom, men jag kände mig oerhört ensam och isolerad de första dagarna. Jag visste inte vart jag skulle eller ens gjorde där. Det fick mig att verkligen konfronteras med saker som var tufft och gjorde mig ledsen. Jag ville åka hem och det kändes som ett enda stort misstag att komma hit. Ni vet hela den här grejen med att ta chanser, resa, se saker, du kommer ångra dig annars osv. Det är helt ärligt en aning enkelspårigt. För när jag väl var här, insåg jag att det som verkligen gjorde mig lycklig hade jag redan innan jag for hit. Jag befann mig en oerhört bra del av mitt liv, där jag verkligen mådde bra och trivdes med mig själv och mitt liv.

Eftersom jag vill vara brutalt ärligt i den här bloggen om  min tid som utbytesstudent. Kan jag inte endast berätta de bra delarna. Mitt tips är innan du bestämmer dig för att åka, känn efter vad som är bäst för dig. Vi är alla wired på olika sätt och ibland är det vad vi gör slentrianmässigt varje dag t.ex. att dricka en kopp kaffe i ditt kök på Nedre Slottsgatan som gör oss mest lyckliga.

I mitt fall har väl också en viss person bidragit till att ge extra stjärnglans till min vardag, kärlek är fint.  

Nu ska jag givetvis ge det här en ordentlig chans och det känns mycket bättre nu när jag inte längre svävar i limbo. Har fixat boende nära uni, student id, registrerat kurser och idag ska jag få träffa de andra utbytesstudenterna inom den juridiska fakulteten.

Ingen aning om jag hade fallit igenom stolarna när jag kom hit och därför det blev så knasigt, eftersom jag igen fanns i deras system och inte fått något välkomst email eller information. För helt ärligt första dagarna var det som ingen visste att jag fanns eller ens att jag skulle var här. De kurser jag hade fått klartecken för innan jag reste hit var jag inte behörig till osv. Nu är det löst och jag är  tacksam för det, mer än tacksam, höll på att krevera.

Saknar dock en viss människa så mycket, att jag inte ens visste att det var möjligt att sakna någon så mycket. Nu vet jag, det är möjligt.